Riksarkivet och Digihakemisto på Internet
Uppdaterad 28.1.2023
Riksarkivets material
Riksarkivet har uppdaterat sin söktjänst ASTIA att omfatta allt material, såväl digitaliserat som ännu oskannat.
Arkivet skall vara tillgängligt på tre språk, men det förekommer vissa brister. Så ger till exempel sökorden Nagu eller Nauvo något olika resultat, så att mera material är tillgängligt med det senare. 100 år och yngre material är tillgängligt endast i arkivets forskningsalar med specialtillstånd.
ASTIA öppnar sig som följer:
1. Öppna sökmotorn
2. Sök ”astia.narc.fi/uusiastia/”
3. Välj svenska
4. Välj ”Sök och blädra i materialet”
5. Följ anvisningarna, välj fria sökord och sätt sökvillkor, sök nu "endast digitalt material"
Med sökordet Nagu, enbart digitalt material, blir 172 arkivgrupper tillgängliga. I lådan "material" öppnar sig vilka material enheter det är frågan om. Klicka på den önskade. Särskilt intressanta och informativa är jordebokskartorna (maakirjakartat) från slutet av 1600-talet.
Via SÖK på övre balken kan man starta en ny sökning. Med sökordet Nauvo, enbart digitalt material, blir 329 arkivgrupper tillgängliga. Vid personsökningar är kanske SAY och Henkikirjat (Mantalslängderna) de viktigaste. Dessa hittar du i lådan "material". Observera att henkikirjat löper i två serier 1810-1880 och 1885-1920.
Man kan också söka efter icke digitaliserat material genom att i steg 5.
5 Använd inte sökvillkoret "Enbart digitalt material"
Med sökordet Nagu får man 524 resultat.
Krigsarkivet
Krigsarkivet är sedan 2008 en del av riksarkivet. Materialet är delvist digitaliserat och inte helt lätt att söka i på svenska.
Förslag till sök rutt:
1. Öppna sökmotorn
2. Sök "arkisto.fi"
3. Välj "svenska"
4. Välj ”Material”
5. Välj ”Webbtjänster och databaser”
6. Skrålla till ”Sotasampo" eller "Sotasurmasampo (1914-1922)".
Söktjänsten DIGIHAKEMISTO
I början på 2000-talet var Riksarkivets digitala söktjänst rätt komplicerad. Därför startades i privat regi en för alla öppen söktjänst, med namnet Digihakemisto, där Riksarkivets hela digitaliserade material är tillgängligt förutom det tidsbegränsade. Tanken var att alla intresserade som besökte tjänsten skulle bidra med att införa information om de sidor de besökt. Tjänsten är fortfarande mycket användbar trots att Digitala Arkiv numera också erbjuder domböckerna i en lätt sökbar form.
Förslag till sök rutt:
1. Öppna sökmotorn
2. Sök ”Digihakemisto”
3. Välj önskat material i rubrikbalken
Till exempel leder kedjan:
Turun ja Porin lääninhallituksen lääninkonttorin arkisto > H SISÄLLYKSEN MUKAAN JÄRJESTETYT ASIAKIRJAT > Ha Sotalaitosta koskevat asiakirjat > Haa Sotilasmaakirjat sekä ratsutila-, ruotujako- ja ruoduntasausluettelot > Haa:6 Ehdotus Turun ja Porin läänin ratsuväkirykmentin ruotujaoksi (Project indehlingsrulla öfver Åbo och Björneborgs lähns cavallerie regemente) 1699-1699, Bilderna 16 och 17 till detaljerad information det nya indelningsverkets förslag till rusthåll i Nagu socken.
Direktlänk: HÄR
Jordeböcker och Mantalslängder
För perioden 1635– 1807 hittar man Nagu jordeböcker i Fogde– och länsräkenskaperna (Vuodin- ja läänintilit) >Turun ja Porin läänin tilejä > Asiakirjat (1663-1809). Nagu hör till Pikis härad(kihlakunta) åren 1635-1689 och därefter till Wirmo (Mynämäki) härad.
Mantalslängderna förekommer både under Henkikirja och Tilikirja. Nagu uppgifterna finns under häraderna, som ovan.
Domstolsprotokoll
Allmänt kan säges att domstolsprotokollen ger den bästa bilden av verkligheten som den utspelade sig under tidens gång. I äldsta tider satt häradsrätten tre ting per år i Nagu men senare bara två. Protokollen förekommer årsvis under vinter-, sommar- och/eller hösttinget. Under 1600-talet skrevs allt som hände på tinget i samma dombok. I slutet på århundradet började man föra två olika domböcker. En för Ordinarie ärenden (Varsinaiset asiat)(brottsmål, ägotvister, m.m.) och en för Allmänna ärenden (Ilmoitusasiat) (lagfarter, förmyndarskap m.m.).
Domstolsprotokollen ligger under rubriken Tuomiokirjat. Domböckerna är ordnade enligt domsagor i finsk ordningsföljd. Eftersom Nagu har hört olika härad har också Nagu tingslag verkat under olika domsagor enligt följande: Pikis (Piikkiö) 1623-1688, Pikis och Halikko (Piikkiö ja Halikko) 1688-1693, Masko (Masku) 1693-1793 och Virmo (Mynämäki) 1793-1862.
Digitaliserade bouppteckningar och lagfarter
Bouppteckningar
En lag om allmän bouppteckningsskyldighet stiftades 1734. Bouppteckningarna sändes till och förvaras i domsagornas arkiv. En bouppteckning kan ge släkt- och närhistorieforskaren viktig information om den avlidnes arvingar, uppgifter om någon släktklenod och information om markens, boskapens och ägodelarnas värde vid en viss tidpunkt. För Nagu sockens del hittar digitaliserade bouppteckningar i följande arkiv.
1886-1949 digihakemisto.net
Tuomiokirjat
Maskun tuomiokunnan arkisto
E Saapuneet asiakirjat
Ec Perukirjat
Ec6 Nauvon käräjäkunnan perukirjat (1886–1914)
Tills vidare har endast bouppteckningar inlämnade tom 1916 digitaliserats. Det kan förekomma en avsevärd förskjutning i teden mellan dödsfallet och upprättandet av bouppteckningen. Böckerna börjar med innehållsförteckningar, som löper i den ordning bouppteckningarna är inkomna och inbundna.
1826-1885 digihakemisto.net
Tuomiokirjat
Mynämäen tuomiokunnan arkisto
E Saapuneet asiakirjat
Ec Perukirjat
Från och med 1844 inleds volymerna av förteckningar baserade främst på förnamnen, men också på efternamnen! Förteckningen ger ett nummer på i vilken ordning en viss bouppteckning är inbunden. I de tidigare volymerna får man lov att skrolla genom hela materialet.
-1825 I FSHF (SSHY) databasen för medlemmar kan man hitta några enstaka bouppteckningar
Domböcker
Här kan man söka domböcker genom orter
Välj N
Nagu
Lagfarter
I äldre tider fick man av rätten ett Faste- eller Skötselbrev av rätten som bevis på att man var den rätta ägaren till jorden. För den intresserade är Veli Pekka Toropainens föreläsning ”Rättväsendet” från den 16.1.2023 en utmärkt vägledning för hur man finner det digitaliserade materialet med anknytning till Nagu socken. Länken ”Rättsväsendet i Nagu” på Nagu Hembygdsförenings sida Forska med oss.